Hoppa till huvudinnehåll

Kommunens skog

Linköpings kommun äger cirka 3 200 hektar skogsmark. Största delen av skogen är tätortsnära och det största innehavet finns söder om staden i Vidingsjö och Ullstämma. Skogen sköts enligt en politiskt antagen policy som sätter rekreation och naturvård i centrum.

Vidingsjöskogen tillhör kommunens största sammanhängande skogsinnehav.

Skog för alla

Linköpings kommun äger cirka 3200 hektar skogsmark. Det motsvarar en yta som är ungefär lika stor som 6000 fotbollsplaner. Den största delen av kommunens skogsmarksinnehav finns i anslutning till Linköpings tätort men kommunägda skogsområden finns också i exempelvis Linghem, Ljungsbro, Malmslätt, Sturefors och Vikingstad.  

De kommunägda skogarna är till för kommunens invånare. De används i stor utsträckning för rekreation, friluftsliv och lek, och utgör livsmiljö för många växt- och djurarter. Skogen är också en värdefull, förnyelsebar, ekonomisk resurs. Dessutom utgör de kommunägda skogarna en markreserv för kommunens framtida utveckling.

Målsättningen är att skogarna ska förvaltas så att samtliga dessa värden tas till vara och utvecklas. I december 2020 antogs därför Riktlinjer för Linköpings kommuns skogsinnehav.

Skogsskötsel

Varje år genomförs en mängd olika skötselinsatser i kommunens skogar. Det kan till exempel handla om slyröjningar och gallringar för att skapa varierade och lättframkomliga rekreationsskogar, avverkningar för att ta tillvara värdefull virkesråvara, restaureringar av igenväxande ekmiljöer, frihuggning av grova träd eller plantering av ny skog.

I bostadsnära skogsområden genomförs skötselåtgärder återkommande i de olika stadsdelarna. Skötselåtgärderna genomförs utifrån Linköpings kommuns skogsskötselplan. I skogsskötselplanen, som uppdateras kontinuerligt, finns skötselmål och åtgärdsförslag för alla kommunägda skogsområden.

Planerade skötselinsatser i din stadsdel

Centrala stadsdelar
Ekkällan, Garnisonen, Ramshäll, norra Berga 2025 2027 2029
Gottfridsberg, västra Valla, östra Valla 2026 2028 2030

 

Östra staden
Berga, Johannelund, Vimanshäll, Vidingsjö, Ekholmen 2026 2029 2032
Hackefors, Hjulsbro, Harvestad, Ullstämma 2024 2027 2030
Ekängen, Kallerstad, Stångebro, Tallboda, Tannefors 2025 2028 2031

 

Västra staden
Lambohov, Slaka, Djurgården, Mjärdevi, Jägarvallen 2025 2027 2029
Malmslätt, Ryd, Skäggetorp, Tornby 2024 2026 2028

 

Nordvästa kommunen
Ljungsbro söder om kanalen, Berg 2025 2027 2029
Ljungsbro norr om kanalen 2024 2026 2028

 

Nordöstra kommunen
Askeby, Bankekind, Gistad, Rystad, Ringstorp, Höversby 2025 2027 2029
Linghem 2026 2028 2030

 

Sydöstra kommunen
Sturefors 2026 2028 2030
Bestorp, Brokind 2025 2027 2029

 

Sydvästra kommunen
Skeda udde, Nykil 2026 2028 2030
Vikingstad 2025 2027 2029

Frågor och svar om skogens skötsel

Trädens positiva effekter på stadsmiljön är både estetiska och praktiska. Förutom att ge staden grönska förbättrar träden den förorenade luften och fångar upp stoft från biltrafiken. Träden i staden har dessutom en temperaturutjämnande effekt genom att använda solenergi för sin tillväxt, samtidigt som lövverken ger skugga och svalka under varma sommardagar.

När det gäller nederbörd kan de minska belastningen på stadens avloppssystem genom att ta upp stora mängder vatten. Träd fungerar också som noder i stadens gröna infrastruktur. De gynnar biologisk mångfald och erbjuder boplats för fåglar och livsmiljö för ett antal mossor, insekter och lavar. Träd har dessutom positiva effekter för den psykiska hälsan.

Då tar vi ned träd:

  • Trädet har nedsatt kondition, anses farligt och kan inte säkras genom beskärning.
  • Trädet har en varaktig sjukdom eller angrepp av exempelvis svamp eller insekter som medför smittorisk.
  • Trädet gallras bort för att gynna omgivande träds utveckling.
  • Trädet tas bort för att föryngra beståndet.
  • Trädet står för nära ledningsgator eller järnvägar.

Då tar vi inte ned träd:

  • Trädet skuggar en tomt och/eller bostadshus.
  • Trädet skymmer utsikten.
  • Trädet fäller kottar, löv, barr, frön, frukthonungsdugg eller fågelspillning på privat mark, tomt eller hus.
  • Trädet orsakar en försämrad tillväxt på privat mark/tomt.
  • Trädet stör parabolantenner eller annan teknisk utrustning.

Träd som befaras utgöra risk för skada på person eller egendom, kan utgöra trafikfara eller kan vara angripet av sjukdom eller skadedjur besiktas löpande. Vid besiktningen bedöms trädets skick och därefter beslutas om eventuell åtgärd.

Riskträd som tydligt är i dåligt skick ska rapporteras till Kontakt Linköping.

Kontakt Linköping

Linköpings kommuns kontaktcenter svarar på dina frågor och ger dig information om kommunens tjänster.

Till e-postformulär för Kontakt Linköping

Telefon: 013–20 60 00
Telefontid: måndag-fredag klockan 07:30-17:00 (juni - augusti, 07:30-16:00)

Om träden är friska finns det ingen övre höjd där man tar ned träd utan träden får växa efter sina naturliga förutsättningar.

Ibland när kommunen har tagit ner träd lämnas stammar, grenar och/eller ris kvar i naturen. Ibland kan det uppfattas att materialet bara ligger där till ingen nytta eller att det gör miljön skräpig. Anledningen till att vi lämnar material efter en skogsåtgärd är för att det gynnar den biologiska mångfalden.

I tätortsnära naturområden som ingår i en befintlig detaljplan (detaljplanelagd mark) har kommunen ett skötselintervall där skötselåtgärder genomförs i de olika stadsdelarna vartannat eller vart tredje år.

Detta innebär dock inte att det genomförs skötselåtgärder i varje naturområde/skogsbestånd i respektive stadsdel utan att alla skogsområden ses över med det nämnda intervall och att åtgärder genomförs i de områdena där det finns behov.

  • Röjning
  • Gallring
  • Trädbeskärning
  • Nedtagning av träd (se fråga 1)

Efter en genomförd skötselåtgärd hämtas rishögar och virkestravar av kommunens virkesköpare. En viss mängd material kan lämnas i skogen till förmån för den biologiska mångfalden (se fråga 5).

Vi kan tyvärr inte tillåta att privatpersoner varken tar virke eller ris. Kommunen kan inte heller tillåta att boende lägger eget ris på kommunens skogsmark, även om det genomförs skötselåtgärder i området (se fråga 11).

Vid större skogsskötselinsatser i närheten till bebyggelse informerar kommunen berörda fastighetsägare antigen per brev eller på annat sätt.

Nej. Se fråga 10.

Vi får ofta önskemål från allmänheten angående nedtagning av träd på mark som förvaltas av kommunen. För att vi ska kunna hantera förfrågningar och göra en enhetlig bedömning i varje enskilt fall behöver vi en ansökan som beskriver vilka träd som du önskar få nedtagna och skälet till det.

Vi samlar ihop och ser över alla inkomna ansökningar en gång per år efter den 15 september. Om din ansökan ska kunna behandlas/åtgärdas under påföljande vinterhalvår, måste den därför vara inskickad senast den 15 september. Därefter får alla som ansökt ett mailsvar med beslut.

Du ska även skicka med blanketten om granngodkännande vid en ansökan om nedtagning av träd. Berörda grannar är till exempel personer som från sin fastighet kan se träden, eller berörs av en eventuell nedtagning som att marken används som barnens lekplats.

Nej, trädgårdsavfall hör inte hemma i bostadsnära natur.

Kompostera gärna trädgårdsavfallet hemma inom den egna tomten, men har du inte själv möjlighet finns det flera återvinningscentraler inom kommunen där
trädgårdsavfall kan lämnas.

Att skapa egna komposter på allmän mark är inte tillåtet. Stora mängder trädgårdsavfall kan attrahera djur som till exempel råttor och leder dessutom till att trädgårdsväxter sprider ut sig i natur- och skogsområden. På det sättet kan trädgårdsväxter ta över och förtränga den naturliga floran.

Kommunen ser över slyröjningsbehov på ett regelbundet sätt och våra
markentreprenörer genomför sedan skötselåtgärder. Därför vill vi inte att
privatpersoner röjer sly på kommunens mark. Växer däremot sly från kommunens
mark in över privatägd mark får fastighetsägaren såklart ta bort slyet som har vuxit in från kommunens mark.

Betydelsen av död ved

Döda träd som står eller ligger i skogen och material som lämnas efter en skogsåtgärd utgör en viktig del av naturmiljön. Detta lämnas kvar så att de kan förmultna på plats och därmed bidra till den biologiska mångfalden i området. Död ved lockar bland annat många insekter, som i sin tur lockar fåglar och andra djur.

Döda eller sjuka träd som står i närheten av vägar, parkeringsplatser eller andra miljöer där många människor rör sig kan dock utgöra en säkerhetsrisk. Sådana träd tas bort av kommunen i de fall kommunen är huvudman för området.

Efter att en anmälan inkommit till kommunen görs en bedömning av trädets status innan det eventuellt tas bort.

Kommunen får ibland frågor om det inte finns möjlighet att privatpersoner kan få ta av det avverkade materialet. Detta är tyvärr inte möjligt. Dels kan inte kommunen gynna enskilda personer och dels finns det en anledning till att det avverkade materialet lämnas kvar.

Senast uppdaterad den 19 september 2024